KALKYLHJÄLP
De förifyllda siffrorna i kalkylerna nedan visar ett exempel på skillnaden i kostnad för tre olika transformatortyper: en äldre DIN-standard (alt 1), en MiljöEko2® (alt 2) och en MiljöPlus® (alt 3). Exempelberäkningen är gjord för en gjuthartsisolerad transformator på 1000 kVA och en beräknad livslängd på 35 år.
Du kan fritt ändra alla variabler i kalkylerna (blå siffror eller skjutreglage), för att anpassa dem till dina behov.
I nedanstående kalkyler har ingen hänsyn tagits till inflation, kalkylränta, ev. miljöskatter etc.
Alt 1
Alt 2
Alt 3
De förifyllda siffrorna i kalkylerna nedan visar ett exempel på skillnaden i kostnad för tre olika transformatortyper: en äldre DIN-standard (alt 1), en MiljöEko2® (alt 2) och en MiljöMax® (alt 3). Exempelberäkningen är gjord för en oljeisolerad transformator på 1000 kVA och en beräknad livslängd på 35 år.
Du kan fritt ändra alla variabler i kalkylerna (blå siffror eller skjutreglage), för att anpassa dem till dina behov.
I nedanstående kalkyler har ingen hänsyn tagits till inflation, kalkylränta, ev. miljöskatter etc.
Alt 1
Alt 2
Alt 3
Nedanstående kalkylverktyg ger en fingervisning om vilken lägsta effekt (skenbar effekt S) din transformator behöver dimensioneras efter. Mata in aktuella värden för anslutningsspänningen Un i volt och strömmen I (elektrisk last) i A. Antal faser är nästan alltid 3, men kalkylverktygen kan även användas för 1-fas.
Välj generellt en transformator som överstiger den skenbara effekten. Om du exempelvis i kalkylen får skenbar effekt på 799,5 kVA, välj då en transformator på minst 800 kVA.
Det finns även andra variabler att ta hänsyn till vid val av transformator. Du är därför alltid välkommen att kontakta oss för att göra rätt val.
Genom att ta reda på vilken belastning en transformator faktiskt har, kan man också räkna ut vilka förluster man får i praktiken. Detta är alltså en mycket viktig parameter vid val av transformator.
Tomgångsförlusterna (Po) finns alltid med så de är lika oavsett last, vilket betyder att det naturligtvis är viktigt att de är så låga som möjligt. Belastningsförlusterna (Pk), varierar exponentiellt med belastningen, vilket till exempel innebär att man vid 50% belastning bara har 0,25, dvs 25% av de angivna förlusterna vid denna belastning. Vid låg belastning har alltså dessa förluster inte lika stor betydelse som tomgångsförlusterna. Vid hög belastning gäller dock det motsatta, att ju högre belastning du har desto viktigare blir också belastningsförlusterna.
Med nedanstående verktyg kan du enkelt se vilka förluster du får vid olika belastningsgrad. En tumregel kan dock vara att man ligger på ca 70% i belastningsgrad. Då utnyttjar man transformatorn på ett bra sätt och får en bra verkningsgrad. Det man bör undvika är väldigt hög belastning eller dito låg. Då har man i regel valt fel transformator.
En transformators verkningsgrad ökar i regel med storleken. En mindre elektronisk transformator kan ha en verkningsgrad på ca 50 %, medan en större distributionstransformator i ett elnät oftast har en verkningsgrad på 98% och uppåt. Sedan 2015 är verkningsgraden för större transformatorer som installeras inom EU fastställd genom det s k ”Ekodesigndirektivet”. I korthet innebär detta att endast transformatorer som uppfyller de ställda kraven på verkningsgrad, får installeras.
En transformators spänningsfall är viktigt att veta eftersom det påverkar hur väl det elektriska system där transformatorn är installerad fungerar. Således kan ett för högt spänningsfall göra att spänningen på sekundärsidan blir för låg, vilket i sin tur kan försämra hur inkopplad utrustning fungerar, eller att t ex motorer inte startar.
Med nedanstående kalkylverktyg kan du enkelt räkna ut både verkningsgrad och spänningsfall på den transformator du är intresserad av eller kanske redan äger, men funderar på att byta.